05 January 2020

Ersätt inte sjuksköterskors beslut med AI utan evidens

Idag publicerade Dagens Medicin en debattartikel skriven av vår chefläkare Anna-Karin Edstedt Bonamy tillsammans med en rad erfarna personer från hälso- och sjukvården. Vi lyfter vikten av evidens vid breddinförande av ny teknologi i vården för att undvika patientrisker eller negativa systemeffekter. Ett aktuellt exempel är autotriage som ersätter välutbildade triagesjuksköterskor utan tillräcklig evidens. Läs debattartikeln nedan eller på Dagens Medicin:

Ersätt inte sjuksköterskors beslut med AI utan evidens 

Innan de automatiska verktygen motsvarar sjuksköterskor på systemnivå bör inte sjuksköterskor ersättas av autotriage, skriver flera debattörer.

Artificiell intelligens, AI, har potential att öka både kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården. Men det får inte leda till att vården överskattar vad AI kan användas till i dag. Ett aktuellt exempel är när välutbildade triagesjuksköterskor ersätts av autotriage, trots att det saknas evidens för att systemen motsvarar en människas förmåga.

AI används i dag som underlag för medicinska ställningstaganden och för att ge tidigare och säkrare diagnoser, inte minst inom bilddiagnostik. En omdiskuterad AI-lösning är autotriage, som innebär att patienter, utan mänsklig inblandning, automatiskt rekommenderas en vårdnivå – exempelvis egenvård, primärvård eller akutvård – utifrån en algoritm eller på förhand uppsatta regler.

Ännu har det forskats förhållandevis lite om digitalisering i hälso- och sjukvården och det saknas vetenskapliga belägg för just autotriage och dess effekter på systemnivå. Om något, pekar analyser av autotriage på att alltför många patienter hänvisas till fel vårdnivå.

 

[caption id="" align="alignleft" width="260"] Maria Öst-Backa, ordförande för Distriktssköterskeföreningen Sverige.[/caption]

Healthtech-bolaget Doctrin har jämfört autotriage i två plattformar med så kallad dynamisk triage där sjuksköterskor baserar beslut på digitala formulär ifyllda av patienten. Doctrin jämförde två autotriageplattformar med fyra triagesjuksköterskor som testade 73 standardiserade patientfall vardera, för att täcka in ett 40-tal av de vanligaste symtomen och sökorsakerna som primärvården möter. Med autotriage rekommenderades färre patienter egenvård och fler akutvård jämfört med sjuksköterskorna och jämfört med vad som var medicinskt motiverat.

Resultaten förvånar inte. Autotriage är en ny teknologi och algoritmerna har inte tränats på tillräckliga datamängder. Befintliga plattformar är – med rätta – utvecklade för att inte missa allvarliga sjukdomar. Därför är de inställda på att reagera på enskilda, potentiellt allvarliga, symtom, och är inte utformade för att tolka patientens hela sjukdomsbild. Fler patienter hänvisas därför till akutsjukvård än vad deras tillstånd kräver.

 

 

[caption id="" align="alignleft" width="260"] Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen. Bild: Fredrik Karlsson/Bildbyrån[/caption]

Sjuksköterskor ser nyanser och utgår från patienternas berättelser. Med tidigare journalanteckningar och kännedom om patienten går det att göra mer avancerade tolkningar av allvarliga symtom och skilja mellan allvarlig och lindrig sjukdom. Sjuk-sköterskor som arbetar med triage har kunskap om förebyggande insatser, personcentrerad omvårdnad med livsstilsförändringar och en god känsla för patientsäkerhet.

Vid komplexa fall finns också möjlighet att rådfråga erfarna kollegor eller samråda med andra specialister, till exempel i allmänmedicin.

I väntan på tydlig evidens för autotriage bör vi givetvis dra nytta av befintlig teknik för att effektivisera vården samtidigt som sjuksköterskornas kompetens tillvaratas. Genom exempelvis dynamisk triage, där de mest administrativt tunga delarna (att samla in information från patienterna) automatiseras samtidigt som vårdpersonalen gör helhetsbedömningen, kan vi använda dagens teknik utan patientrisk eller negativa systemeffekter.

 

 

Vi föreslår därför:

  • Ersätt inte sjuksköterskor med autotriage innan de automatiska verktygen motsvarar sjuksköterskor på systemnivå.
  • Underskatta inte betydelsen av bra bemötande. Undersök hur patienter upplever autotriage och på vilket sätt deras farhågor, förväntningar och föreställningar tillgodoses.

Profession, patienter och politiker vill alla ha en sjukvård i framkant som med digitala lösningar ger ökad tillgänglighet och bättre vård till lägre kostnad. Det kan vi uppnå genom utveckling och innovation, där patientsäkerheten garanteras genom forskning och evidens och analys av de nya systemen.

Sjuksköterskorna bör leda eller på andra sätt vara en självklar del av forskningsteamen och samverka med andra vårdprofessioner samt med de tekniska utvecklarna. Vården är komplex, varje del viktig och sjuksköterskorna har en nyckelroll. Så använd de resurser vi har – både människa och maskin.

Anna-Karin Edstedt Bonamy, chefläkare på Doctrin och docent vid Karolinska Institutet.

Anna Nager, specialist i allmänmedicin, med dr, Medical Advisory Board Doctrin.

Ashkan Labaf, specialistläkare internmedicin, med dr och grundare av Doctrin.

Bengt M Eriksson, medicinskt ansvarig läkare för sjukvårdsplanering och rådgivning, GHP.

Britt-Inger Kajnäs, regionchef Capio.

Håkan Nordgren, läkare och expert e-hälsa.

Ingvar Krakau, docent, institutionen för medicin Solna, Karolinska institutet, Medical Advisory Board Doctrin.

Johan Assarsson, tidigare vd Inera, Strategic Advisory Board Doctrin.

Johanna Ulfvarson, sakkunnig forskning, e-hälsa och digitalisering, Svensk sjuksköterskeförening.

Katarina Wettin, regional medicinsk chef, Capio Närsjukvård.

Kenneth Jacobsson, chefläkare på Praktikertjänst.

Magnus Ängslycke, specialist i allmänmedicin, grundare Distriktsläkare.com, Medical Advisory Board Doctrin.

Maria Öst-Backa, ordförande för Distriktssköterskeföreningen Sverige.

Marina Tuutma, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen.

Monica Winge, distriktssköterska, fil dr, data- och systemvetenskapliga institutionen vid Stockholms
universitet.

 

FLER INLÄGG