01 March 2021

Patientberättelsens roll i digifysisk vård

Metodiken för den personcentrerade konsultationen har utvecklats i takt med att synen på patienten förändrats, från mottagare av vård till medaktör. I takt med att vården blir alltmer digifysisk behöver vi tillvarata vedertagna metoder och kombinera dem med digitaliseringens fördelar. Hur kan vi se till att fånga upp och bevara  alla nyanser i patientens berättelse med en anamnes som förstärker, inte förtar, det som är vårdpersonalens expertis under konsultationen?

Personcentrerad dynamisk anamnes 

Precis som en läkare eller sjuksköterska skulle anpassa sina frågor utifrån vilket svar patienten ger, är digitala formulär utformade så att frågan som ställs anpassas till kön, ålder och tidigare svar patienten uppgett för att få ett så relevant underlag som möjligt. Då den moderna konsultationstekniken handlar om att utforska patientens behov genom öppna frågor, bekräfta patientens upplevelse och sammanfatta för att klargöra och återkoppla till patienten att deras berättelse nått fram försöker vi efterlikna samma steg i en digital kontext. 

Den dynamiska digitala anamnesen motsvarar den del där patienten, utan att avbrytas, får uttrycka sina behov. I en traditionell konsultation brukar man rekommendera att 2-3 min avsätts till patientens del av anamnesen. I våra digitala formulär ägnar patienten i genomsnitt 8 minuter att fylla i formulären. Eftersom det är patienten som själv fyller i anamnesen finns det inga begränsningar för hur lång tid patienten kan ägna åt detta. 

Fritextfrågor för bättre patientbemötande

Utöver de frågor som gäller symtom får patienten även fylla i fritextfrågor för att fånga deras föreställningar, farhågor och förväntningar. Vårdgivare vittnar om att det ofta är utifrån fritextfrågorna som vårdpersonal kan utläsa vad patienten egentligen känner oro över och att det är den informationen som möjliggör ett lyhört bemötande även i en digital kontakt. 

Då patientberättelsen automatiskt sammanställs i en överskådlig rapport är det enkelt för vårdpersonalen att i konsultationen, oavsett om den är fysisk eller digital, bekräfta att man tagit del av patientens berättelse och försäkra sig om att man förstått rätt. Då patienten efter varje digital vårdkontakt ges möjlighet att sätta betyg på sin upplevelse får även vårdpersonalen en direkt återkoppling på om patienten upplever att de fått den information de behöver och om man är nöjd med bemötandet. 

I ett tidspressat fysisk vårdmöte finns en överhängande risk att prioritera ned eller undvika bakgrundsfrågor som tex rökning, droger och alkohol. Med en digital anamnes som är standardiserad kan vi säkerställa att alla relevanta bakgrundsfrågor täcks in. Anamnesen blir dessutom fristående från förutfattade meningar och andra typer av bias, vilka i verkligheten kan påverka vilka frågor som ställs respektive inte ställs i vårdmötet. 

Principer för utveckling av medicinskt innehåll 

Två viktiga principer ligger till grund för utvecklingen av innehållet i den automatiska anamnesmotorn. Den första är att formulären måste vara så pass heltäckande och situationsanpassade att utkomsten av anamnesen, det vill säga den medicinska rapporten, är av sådan kvalitet och så lättöverskådlig att vårdpersonal får den information som behövs för att kunna fatta rätt beslut på kort tid. Det ger effektivare och säkrare vårdkontakter som frigör tid för vårdpersonal att lägga mer kraft på det som skapar värde för patienten, oavsett om det handlar om att bemöta patientens farhågor eller diskutera livsstilsförändringar. 

Den andra principen är att formulären och datastrukturen måste vara utformad på ett sådant sätt att värdet av den ökar över tid. I formulärens utformning och datastrukturen tar vi höjd för hur teknikens mognad kommer kunna möjliggöra en alltmer sofistikerad användning av insamlad data. Ett exempel på detta är eftermärkning av slutgiltig vårdnivå för varje patientärende, vilket gör att vi kan följa ärendet genom vårdsystemet. Med eftermärkning och artificiell intelligens (AI) i form av maskininlärning (ML) kommer vi kunna använda datan för att öka precisionen i beslutsstöd vid exempelvis triage. Genom att tillgängliggöra verksamhetsdata i realtid kan varje verksamhet dessutom ta ägarskap för sin egen kontinuerliga verksamhetsutveckling genom att jobba mer datadrivet.

Medicinskt innehåll utformat för digifysisk vård 

Doctrins medicinska team, som består av specialister inom allmän-, intern- och barnmedicin, har ägnat mer än 20 000 timmar åt att utveckla de medicinska formulär som utgör vår automatiska anamnesmotor. Doctrin Source innehåller över 600 situationsanpassade formulär utformade för olika  medicinska verksamhetsområden inom primärvård, tandvård och specialistvård. Utöver de tillfällen när patienten tar kontakt med vården, har vi även formulär för uppföljningar som planeras av vårdgivaren. Att vårdgivaren kan ta kontakt med patienten digitalt på ett säkert sätt sparar både tid och pengar, som tidigare lagts på att skicka exempelvis kallelser och provsvar via brev. Vårdpersonalen kan också använda aktiv expektans, det vill säga att vänta ut normalförloppet av ett tillstånd på ett säkert sätt, vilket möjliggör en klok användning av exempelvis antibiotika och andra typer av behandling.

Vår anamnesmotor innehåller också ett 50-tal administrativa frågeformulär för att underlätta hanteringen av patientfrågor kring remisser, önskemål om uppföljning, intyg av olika slag samt standardiserade checklistor och protokoll som till exempel formulär för Covid-19-vaccination eller olika typer av hälsodeklarationer. 

Medicinskt validerad och evidensbaserad process

Varje månad skapar vi i genomsnitt 20 nya medicinska formulär, baserat på våra kunders behov samt den riktning som vården och vetenskapen tar. Formulären skapas i en medicinskt validerad process, baserad på evidensbaserade kunskapskällor, där vi applicerar den internationella standarden IEC 62304 för medicinteknisk mjukvara som vi anpassat så att den passar för framtagande av det medicinska innehållet. Formulären förbättras efterhand av dels baserat på feedback från vårdgivare, personal och patienter. Men även från användardata avseende till exempel hur lång tid det tar att fylla i ett formulär, antal överhoppade frågor och andel avbrutna anamneser, vilket ger oss en tydlig bild av användarvänligheten hos respektive formulär. Vi utvecklar även formulär i takt med att ny kunskap publiceras, ett konkret exempel är Covid-19 där kunskapen om symtom ökade i takt med virusets spridning våren 2020.  

Som underliggande kunskapsstöd används Dynamed Plus, Medibas och i fall där det är lämpligt även nationella och regionala kunskapsstöd som Nationellt kliniskt kunskapsstöd, Viss.nu, Stramas, Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets riktlinjer.

Vi använder också fingerade patientfall för en så autentisk testning av formulären som möjligt i syfte att säkerställa användbarhet och patientsäkerhet. Detta för att skapa en utvecklingsmiljö som ligger så nära den verkliga vården och dess behov som möjligt så att vi får formulär som kombinerar det vedertagna sättet att ta anamnes med digitaliseringens fördelar i form av standardisering och datahantering. Resultatet är en personcentrerad och patientsäker anamnes som möjliggör ett effektivt vårdflöde.   

Vill du veta mer om våra lösningar för digifysisk vård kontakta Hampus Edin Key Account Manager

FLER INLÄGG